Både de irländska grevskapsdomstolarna och High Court har behörighet att acceptera och höra mål gällande tvister om gemensam egendom om någon av makarna har hemvist i Irland på den dag som ansökningen som påbörjar processen kommer in eller vanligtvis har bott i Irland under en ettårsperiod som avslutas på denna dag avsnitt 31.4 hemskillnads- och familjerättsreformen från 1989 och avsnitt 39.1 lagen om familjerätt (äktenskapsskillnad) 1996). Konceptet hemvist regleras av sedvanerätt och sakförhållanden i varje mål är alltså föremål är för domstolstolkning. Allmänt sett är dock en persons hemvist den plats där de är permanent bosatta, typiskt sett deras födelsehemvist, men det kan lika gärna vara frivillig hemvist om deras handlingar återspeglar en permanent bosättning, eller åtminstone uppsåt att bo där en obegränsad tid. Domare har behörighet i det greveskap där någon av parterna i domstolsförhandlingarna normalt är bosatt, har ett företag, arbete eller boende (avsnitt 31.5 hemskillnads- och familjerättsreformen 1989 och avsnitt 38.3 lagen om familjerätt (äktenskapsskillnad) 1996).

Print this topic

back to top