6 Vilka är konsekvenserna av ett dödsfall?
Reglerna för uppdelning av giftorättsgodset är även tillämpliga om en av makarna avlider. På så vis utgör den avlidnes andel av giftorättsgodset, tillsammans med hans/hennes enskilda egendom – om sådan finns – arvet.
Den efterlevande maken erhåller sin andel av giftorättsgodset tillsammans med sin enskilda egendom om sådan finns. Dessutom övertar den efterlevande maken sina pensionsrättigheter, osv. (jmf fråga 2.1.)
Den efterlevande maken ärver hälften av den avlidnes egendom om den senare har bröstarvingar. Har den avlidne maken inga bröstarvingar är den efterlevande maken ensam arvinge. Den avlidne maken kan efterlämna ett testamente som anger en annan uppdelning av arvet med begränsningen att en fjärdedel av den avlidne maken egendom måste ärvas av den efterlevande maken.
Dessutom har den efterlevande maken rätt att från dödsboet utesluta föremål som uteslutande används för hans/hennes personliga behov så länge som deras värde inte är oproportionerligt med hänsyn till makarnas finansiella omständigheter, samt föremål som har förvärvats för att användas av underåriga barn.
Dessutom har den efterlevande maken rätt att från dödsboet ta ett belopp som, när det läggs samman med den efterlevande makens arv och enskilda egendom, uppgår till 600 000 DKK. Beloppet indexeras.
Den efterlevande maken får ta över giftorättsgodset oskiftat före gemensamma barn och barnbarn. Om den avlidne maken lämnar särkullbarn får den efterlevande maken endast sitta i oskiftat bo om särkullbarnen godkänner detta. Med oskiftat bo menas att arvingarna normalt sett inte kan kräva sitt arv efter den avlidne så länge som den efterlevande maken fortfarande lever, och att den efterlevande maken har hela dödsboet i besittning och kan använda det i sitt vardagsliv även om värdet på boet på så vis minskar. Den efterlevande maken får dock inte missbruka innehavet av boet.
