England/Wales

I England och Wales är det fritt att testamentera och det finns inga reserverade/obligatoriska andelar för efterlevande makar.

I fall där det inte finns något testamente, ärver maken enligt avsnitt 46 i 1925 års lag om förmögenhetsförvaltning. Det exakta anspråket beror på om den avlidna efterlämnar barn (”bröstarvingar”) och/eller en förälder, ett helsyskon, eller ett helsyskons bröstarvinge.

Oavsett om det finns ett testamente eller inte kan den efterlevande maken göra ett anspråk med avseende på den avlidnas kvarlåtenskap för sådan ekonomisk försörjning som bestäms av domstolen enligt 1975 års arvslag (försörjning för familj och anhöriga).

Skottland

Om det inte finns ett testamente har den efterlevande maken fasta äldre rättigheter till huset, bohaget och en summa pengar (avsnitten 8 och 9 i 1964 års arvsrätt (Skottland)).

Om dessa rättigheter inte tömmer kvarlåtenskapen har den efterlevande maken också rätt till en tredjedel av den återstående lösa egendom (om det finns efterlevande bröstarvingar) eller hälften av den (om det inte finns efterlevande bröstarvingar). Den efterlevande maken kommer att få resten av kvarlåtenskapen som inte testamenterats om det inte finns några efterlevande bröstarvingar, föräldrar eller syskon (se avsnitt 2 i 1964 års arvsrätt (Skottland)).

Om ett testamente finns får den efterlevande maken allt som oftast hela kvarlåtenskapen. I teorin har den efterlevande bröstarvingen rätt till en tredjedel av den avlidnas lösa egendom (arvslott) men bröstarvingen avsäger sig ofta denna rätt. Om testamentet utelämnar den efterlevande maken kan denne göra anspråk på en tredjedel av den lösa egendom om det finns efterlevande bröstarvingar, eller hälften av den om det inte finns efterlevande bröstarvingar.

Print this topic

back to top