Med avseende på lagstiftning om makars förmögenhetsförhållanden: finns inga andra klausuler i ett äktenskapsförord eller handling som innebär ändring fördelas den gemensamma egendomen med hälften till vardera. Efterlevande make innehar därför i vilket fall hälften av den gemensamma egendomen med full äganderätt.
Med avseende på arvslagstiftning, övergår även den andra hälften av den gemensamma egendomen till den efterlevande maken om det inte finns några barn. Finns barn övergår den andra hälften till barnen med äganderätt utan brukanderätt. Efterlevande make behåller emellertid brukanderätten till denna hälft av de gemensamma tillgångarna. Det är också möjligt att inbegripa enskilda klausuler i äktenskapsförordet som säkerställer att efterlevande make gynnas efter bortgången (art. 1457-1460 i CC).

Efterlevande make åtnjuter också särskilt skydd med avseende på arvslagstiftning. Sålunda går en minsta del (förbehållen arvslott) av arvet obligatoriskt till efterlevande make, till barnen samt till den avlidnes far och mor. Men efterlevande make får alltid minst brukanderätt till hälften av kvarlåtenskapen. Denna halva inkluderar åtminstone brukanderätt till den fasta egendom som fungerat som gemensam bostad och till de hushållstillgångar som finns i denna (art. 745 bis och 915 bis i CC).

Från och med den 1 september 2018, kommer lagen om arvsandelen att ändras. Från och med då kommer den bortgångnes föräldrar inte längre att inkluderas i de personer som har rätt till en arvsandel. Den nya lagen föreskriver även en oförändrad ‘tillgänglig andel’ (i motsats till den avsatta andelen) av en halva av fastigheten, vilket betyder att den avsedda andelen beräknas olika bland barnen – de är berättigade till en mindre andel jämfört med nuvarande system, till och med september 2018. Skyddet av den efterlevande parten återstår.

Print this topic

back to top