3 Hur kan makarna ordna deras förmögenhetsförhållanden?
3.1. Vilka bestämmelser kan ändras genom ett avtal och vilka inte? Vilka av makars förmögenhetsförhållanden kan väljas?
Makarna är inte tvungna att underkasta sig de allmänna reglerna för förmögenhetsförhållanden, utan har rätt att upprätta ett äktenskapsförord som är anpassat till deras personliga situation.
Civillagen definierar tre huvudsakliga avtalsbundna regelkategorier
- regelsystemet för egendomsgemenskap,
- regelsystemet för åtskiljande av egendom
- regelsystemet för deltagande i överskottsgemenskap.
Alla avtalsbundna regelsystem grundas på principen att makarna har rätt att fritt välja regelsystem för egendomsgemenskap. Dock äger deras frihet med avseende på denna fråga vissa begränsningar eftersom de måste följa vissa principer.
Följaktligen får äktenskapsförordet inte strida mot allmän moral (artikel 1387 CC), frångå regler som reglerar föräldraansvar, rättsförvaltning och förmynderskap (artikel 1388 CC) eller innehålla några villkor vars effekt skulle vara att ändra rättsordningen för arv (artikel 1389 CC). Bestämmelserna i artiklarna 212 till 226 i civillagen måste beaktas i sin helhet, med undantag av de som förskriver tillämpning av förmögenhetsförhållanden mellan makar.
Gemenskapsordningarna beskrivs i artikel 1497 och följande i civillagen. Makarna kan välja mellan en rad förmögenhetsförhållanden mellan makar. Det mest välkända är systemet för universell gemenskap som beskrivs i artikel 1526 i civillagen. Reglerna för universell gemensam egendom innebär att all nuvarande och framtida fast och lös egendom utgör del av gemensam egendom. Makarna har följaktligen ingen enskild egendom med undantag endast för de tillgångar som till följd av sin art är en av makarnas egendom. Alla makarnas skulder är gemensamma och makarna är solidariskt ansvariga för dem. Detta är även tillämpligt på skulder som vardera maken ådragit sig före äktenskapet.
Regelsystemet för åtskiljande av egendom styrs av artikel 1536 till 1541 i civillagen. Med detta regelsystem har makarna i princip ingen gemensam egendom. Alla egendom tillhör antingen den ena maken eller den andra. Vardera maken behåller rätten att förvalta, nyttja och fritt överlåta sin egendom och är ansvarig för alla skulder som hon/han ådragit sig oavsett om han/hon ådragit sig dem före eller under äktenskapet (artikel 1536 CC). Det enda undantaget är skulder som en av makarna har ådragit sig för skötsel av hushåll och barnavård.
Regelsystemet för deltagande i överskottsgemenskapen regleras av artiklarna 1569 till 1581 i civillagen. Vardera make behåller rätten att förvalta, nyttja och fritt överlåta sin enskilda egendom. Under äktenskapet fungerar detta regelsystem som om makarna var gifta under regelsystemet för separat egendom, men när det avvecklas så fungerar det som en egendomsgemenskap (artikel 1569 CC).
3.2. Vilka är de formella kraven och vem ska jag kontakta?
Alla äktenskapsförord måste upprättas inför en notarie (artikel 1394 CC). Därför är det nödvändigt att kontakta en notarie för att få en sådan handling upprättad.
3.3. När kan avtalet ingås och när det träder i kraft?
Ett äktenskapsförord kan upprättas före eller under äktenskapet. Om förordet upprättas före äktenskapet får det inte börja gälla förrän dagen då äktenskapet ingås (Artikel 1395 CC). Om det upprättas under äktenskapet börjar det gälla den dag den notariebestyrka handlingen upprättas (artikel 1397, punkt 2 CC).
3.4. Kan ett gällande avtal ändras av makarna? Om så är fallet, på vilka villkor?
Efter att det allmänna eller avtalsbundna systemet för makarnas förmögenhetsförhållande har varit gällande i två år, har makarna rätt till, genom en notariebestyrkt handling och underkastat vissa begränsningar göra alla eventuella ändringar av det som de anser lämpliga eller helt byta system (artikel 1397, punkt 1 CC).
