1 Vilken lag gäller?
1.1. Vilken lag är tillämplig på makarnas egendom? Vilka kriterier/regler används för att fastställa tillämplig lag? Vilka internationella konventioner måste respekteras när det gäller vissa länder?
Om makarna inte har avtalat om annat är det lagen i det land där makarna tog sin gemensamma hemvist efter äktenskapet som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Om makarna senare har tagit hemvist i ett annat land tillämpas lagen i detta land om makarna har bott där i minst fem år. Lagen i landet i fråga kommer dock omedelbart att tillämpas efter bytet av hemvist om makarna redan har haft hemvist i detta land tidigare under äktenskapet, eller om båda är medborgare i detta land. Dock ändras inte vilken lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden när makarna senare byter hemvist till ett annat land om makarna/det trolovade via avtal har beslutat vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, eller om en av makarna, på grund av upplösning av äktenskapet, separation eller pågående äktenskapsskillnad fått rätten att kräva en bodelning innan lagen i det andra landet blev tillämplig. Om makarna inte har hemvist i samma land är det lagen i det land som de, under alla omständigheter sammantaget, har den närmaste anknytningen till som kommer tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden (129 § äktenskapslagen). Jämte detta, innefattar den nordiska äktenskapskonventionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige nästan identiska bestämmelser för lagkonflikter, vid äktenskap, adoption och förmyndarskap och är tillämplig när båda makarna är medborgare i en fördragsslutande stat vid tiden för äktenskapets ingående och sedan tar hemvist i en fördragsslutande stat.
1.2. Har makarna möjlighet att välja tillämplig lag? Om så är fallet, vilka principer gäller när det gäller detta val (t.ex. lagar som skall väljas, formella krav, retroaktivitet)?
Trolovade par och äkta makar har rätt att med avtal bestämma vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Avtalet måste vara skriftligt för att det ska vara giltigt. Lagen i det land där en av makarna har hemvist eller medborgarskap när avtalet upprättas kan väljas som den tillämpliga lagen för makarnas förmögenhetsförhållanden. Om hemvisten för en eller båda makarna flyttas till ett annat land under äktenskapet kan även lagen i det land där båda makarna senast samtidigt haft sin hemvist väljas som tillämplig lag. Ett avtal om ändring eller hävning av lagvalsavtalet måste göras skriftligen för att vara giltigt (130 § äktenskapslagen).
