2 Finns det ett lagstadgat förmögenhetsförhållande för makarna och i så fall, vad erbjuder det?

2.1. Var god och beskriv de allmänna principerna: Vilka tillgångar är en del av makarnas giftorättsgods? Vilka tillgångar är en del av makarnas enskilda egendom?

Enligt den finska äktenskapslagen tillhör både den egendom som en make har förvärvat före äktenskapets ingående och den egendom som hon/han förvärvar under äktenskapet uteslutande till honom/henne (34 § äktenskapslagen). Om makarna inte har avtalat om något annat har makarna giftorätt i varandras egendom oavsett om den egendomen är fast eller lös egendom. Egendom som omfattas av giftorätt (giftorättsgods) delas upp om äktenskapet upplöses. Dock kan en gåvogivare, en testator, eller en innehavare av en försäkring bestämma att en make/maka till mottagaren av gåvan, till personen som mottar arvet eller till personen som är förmånstagare till försäkringen inte ska ha giftorätt till egendomen som ges som gåva, ärvs eller erhålls för en försäkring (35 § äktenskapslagen).

2.2. Finns det lagliga antaganden om fördelningen av tillgångarna?

All makarnas egendom presumeras omfattas av giftorätten om inget annat avtalas.

2.3. Bör makarna upprätta en tillgångsförteckning? Om så är fallet, när och hur?

En make är berättigad att fordra att den andra maken deltar i upprättandet av en förteckning över bådas lösa egendom. När en tvist om egendomen uppstår kommer domstolen besluta vilken beviskraft förteckningen har (60 § äktenskapslagen). I praktiken är det oundvikligt att upprätta en förteckning efter att skilsmässoprocessen har påbörjats och före uppdelningen av giftorättsgodset eftersom det inte är möjligt att annars beräkna tillgångarna som ingår i giftorätten.

2.4. Vem ansvarar för att administrera tillgångarna? Vem har rätt att förfoga över tillgångarna? Kan en make avyttra/förvalta tillgångarna ensamt eller krävs samtycke av den andra maken (t.ex. i fall av avyttring av makarnas hem)? Vilken effekt har det saknade samtycke på giltigheten av en rättshandling och på rättsverkan gentemot mot en tredje part?

Den ägande maken råder över sin egen egendom under äktenskapet (36 § äktenskapslagen). Om det gemensamma hemmet är enskilt ägt av en make och denne vill överlåta det, krävs dock den andra makens samtycke. Om den make som är ägare av det gemensamma hemmet överlåter detta utan samtycke från den andra maken har den senare rätt att bestrida rättshandlingen. Stämningen måste ske inom en viss tidsgräns, vilken tar slut tre månader efter att rättshandlingen ingåtts (38 § äktenskapslagen). Om makarna äger egendom gemensamt måste de även utföra aktiviteterna med anknytning till denna egendom gemensamt. Om en make avyttrar eller pantsätter lös egendom som tillhör den andra maken eller egendom som makarna äger gemensamt utan samtycke från den andre maken har den senare rätt att återlösa egendomen. Om tredje man inte handlat i god tro eller om transaktionen inte gjorts mot ersättning har den andra maken rätt att få tillbaka egendomen utan lösen (58 § äktenskapslagen).

2.5. Är eventuella juridiska transaktioner som görs av en av makarna också bindande för den andre?

Båda makarna är solidariskt ansvariga för en skuld som en av makarna har ådragit sig för underhåll av familjen(se 2.6.).

2.6. Vem är ansvarig för skulder som uppkommit under äktenskapet? Vilka tillgångar kan användas av kreditgivare för att tillgodose deras krav?

Vardera make är ensamt ansvarig för skulder han/hon har ådragit sig före eller under äktenskapet. I gengäld är makarna solidariskt ansvariga för en skuld som någon av dem har ådragit sig för underhåll av familjen. Det finns dock inget solidariskt ansvar för ett penninglån som en make har tagit för underhåll av familjen eller någon annan skuld som har ådragits för underhåll, om fordringsägaren varit medveten om att makarna levde åtskilt på grund av ett sammanbrott i deras förhållande (52 § äktenskapslagen). Makarna är solidariskt ansvariga för skulder som de har ådragit sig gemensamt under äktenskapet om inget annat avtalats (53 § äktenskapslagen).