2 Finns det ett lagstadgat förmögenhetsförhållande för makarna och i så fall, vad erbjuder det?
2.1. Var god och beskriv de allmänna principerna: Vilka tillgångar är en del av makarnas giftorättsgods? Vilka tillgångar är en del av makarnas enskilda egendom?
I avsnitt 13 i lag 232/91 föreskrivs att äktenskap inte påverkar makarnas enskilda äganderätt. Endera maken behåller och förvärvar sin egen egendom även efter vigseln. Naturligtvis kan makarna förvärva gemensam egendom. I sådant fall ska dock endera maken ha en odelad andel i sådan egendom. Om äktenskapet ogiltigförklaras eller upplöses, eller om parterna har separerat, så kan endera parten göra anspråk på sitt bidrag för värdeökningen av den andra makens egendom (se 5.1).
2.2. Finns det lagliga antaganden om fördelningen av tillgångarna?
En makes bidrag för värdeökningen av egendomen för den andra maken ska, om inget annat påvisas, förutsättas vara en tredjedel av värdeökningen. Om käranden bevisar att dennes bidrag var större än en tredjedel, ska denne tilldelas en större summa som ersättning av domstolens avdelnings för familjerättsmål. Införandet av detta antagande är en bekräftelse av lagstiftaren på svårigheterna som käranden kan möta när denne ska bevisa sitt bidrag, som ofta sker efter många års äktenskap. Om bevisen som lagts fram för domstolen inte är avgörande gällande omfattningen av bidraget från käranden för värdeökningen av den andra makens egendom, kan domstolens avdelning för familjerättsmål besluta att käranden tilldelas en tredjedel av värdeökningen i enlighet med antagandet. Om käranden begär att bli tilldelad en summa som överstiger en tredjedel av värdeökningen, ska denne vara skyldig att lämna tillräckliga bevis som styrker att dennes bidrag överstiger en tredjedel.
2.3. Bör makarna upprätta en tillgångsförteckning? Om så är fallet, när och hur?
Det är värdeökningen av egendomen och inte egendomen i sig som omfattas av en ansökan om giftorättsgods i enlighet med avsnitt 14 i lag 232/91 (se 5.1). Domstolen ska jämföra egendomen som endera maken hade vid tidpunkten för vigseln med egendomen som endera maken hade vid tidpunkten för separationen för att besluta om sådan egendom har ökat i värde under parternas äktenskap. Om inte sådan värdeökning finns, eller om en makes egendom har minskat, ska inte avsnitt 14 tillämpas och den andra maken kan inte göra anspråk på någonting. Mot bakgrund av detta är bevisningen för att giftorättsgodset har ökat i värde under parternas äktenskap väsentlig. Huruvida detta ska göras genom etablering av en förteckning över tillgångar eller genom andra sätt är upp till parterna.
2.4. Vem ansvarar för att administrera tillgångarna? Vem har rätt att förfoga över tillgångarna? Kan en make avyttra/förvalta tillgångarna ensamt eller krävs samtycke av den andra maken (t.ex. i fall av avyttring av makarnas hem)? Vilken effekt har det saknade samtycke på giltigheten av en rättshandling och på rättsverkan gentemot mot en tredje part?
Som angivits ovan, föreskrivs det i avsnitt 13 i lag 232/91 att äktenskap inte påverkar makarnas enskilda äganderätt. Vardera maken behåller och förvärvar sin egen egendom även efter vigseln. Därmed förvaltar vardera maken sin egen egendom.
2.5. Är eventuella juridiska transaktioner som görs av en av makarna också bindande för den andre?
Nej.
2.6. Vem är ansvarig för skulder som uppkommit under äktenskapet? Vilka tillgångar kan användas av kreditgivare för att tillgodose deras krav?
I princip är vardera maken ansvarig för sin egen skuld, om inte särskilda skäl tillämpas. Endast egendomen för respektive make kan nyttjas för att tillgodose en borgenärs fordran.
